Dröjsmålsränta

Vad händer när man inte betalar en faktura i tid? Vi reder ut dröjsmålsränta - regler, lagar, räkneexempel och andra avgifter.

lan lag ranta

Dröjsmålsränta vid utebliven betalning

Vid utebliven betalning har din långivare rätt att kräva dig på dröjsmålsränta. Om inget annat är avtalat för just ditt lån så är denna ränta 8 procentenheter över den referensränta som finns, detta enligt räntelagen. Om du debiteras en dröjsmålsränta kommer du alltid få besked om detta på fakturan. Var alltid noga med att betala hela ditt lån för att undvika denna onödiga ekonomiska belastning.

Vad är dröjsmålsränta?

Dröjsmålsränta är en extra avgift man måste betala om man inte betalar en räkning i tid. Dröjsmålsräntan är alltid avtalad i förväg så att du vet vad som gäller. Den är specificerad på din faktura tillsammans med förfallodatum. När du får hem din faktura är det viktigt att du kontrollerar både förfallodatum och eventuell dröjsmålsränta så att du vet vad som gäller.

Dröjsmålsräntan baseras på Riksbankens referensränta

Normalt sett ligger dröjsmålsräntan på Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter. Referensräntan fastställs två gånger per år. Om den nuvarande referensräntan ligger på 2,5 % blir alltså dröjsmålsräntan 10,5 %. Då adderas 10,5 % av faktura beloppet.

Betala dina räkningar i tid

För att slippa betala dröjsmålsränta är det alltså viktigt att ha koll på sista betalningsdatumet för räkningar. Enligt räntelagen utgår dröjsmålsränta 30 dagar efter utskickad faktura där information om dröjsmålsränta ska framgå. Ibland kan dock förfallodagen inträffa tidigare än så, och då är det alltid det datumet som gäller. Ju fler dagar man väntar med betalningen, desto större blir också dröjsmålsräntan.

Ett företag kan även välja att specificera dröjsmålsräntan på en påminnelse som skickas ut om en faktura inte blivit betald i tid. Dröjsmålsräntan gäller du 30 dagar efter påminnelsen skickades, om inte annat datum specificeras på fakturan.

Räkneexempel dröjsmålsränta

Låt oss titta på ett par räkneexempel för att förstå konsekvenserna av en obetald räkning.

Du får en faktura från din långivare på 10 000 kronor. Sista förfallodatum är 30 dagar efter du har fått hem fakturan och dröjsmålsräntan är 8 % plus Riksbankens referensränta på 2,5 %. Den totala dröjsmålsräntan blir alltså 10,5 %.

Du glömmer bort att betala räkningen. Varje dag ökar din skuld med (skuldbeloppet x (referensränta + dröjsmålsräntan) x antal dagar) /365).

Dag efter förfallodatum Skuld
0 10 000 kr
1 10 003
10 10 029
30 10 086

Till skuldbeloppet får man dessutom lägga till eventuella påminnelseavgifter och andra avgifter som kan tillkomma vid utebliven betalning.

Avgifter när man missat en faktura

Följande avgifter kan tillkomma om man missat att betala en faktura i tid:

  • Dröjsmålsränta – 8 % + Riksbankens referensränta
  • Påminnelseavgift
  • Avgifter vid inkassokrav
  • Avgifter vid betalningsföreläggande hos Kronofogden

Vanliga frågor och svar om dröjsmålsränta

Vad innebär dröjsmålsränta?

Om man inte betalar en faktura i tid kan det fakturerande företaget välja att ta ut en dröjsmålsränta. Dröjsmålsräntan ligger vanligtvis på 8 % + referensräntan från Riksbanken. Dröjsmålsräntan läggs vanligtvis på 30 dagar efter skickad faktura om den inte blivit betald.

Hur mycket får man ta i dröjsmålsränta?

Enligt lag. får man högst ta ut 8 % av skuldbeloppet plus gällande referensränta. Referensräntan sätts av Riksbanken två gånger om året. Om referensräntan ä 2,5 % blir alltså den totala räntan som läggs på vid dröjsmål 10,5 %.

Har alla rätt till dröjsmålsränta?

Ja, en företagare har rätt att ta ut dröjsmålsränta enligt räntelagen. Dröjsmålsräntan kan vara specificerad redan på den ursprungliga fakturan, eller specificeras först på påminnelsen. Tänk dock på att ett företag inte har någon skyldighet att skicka ut en påminnelse.