Betalningsförmåga – Så fungerar det

När man ska ansöka om ett lån kan man stöta på begreppet betalningsförmåga. Kort sammanfattat innebär betalningsförmåga huruvida man klarar av att betala tillbaka en skuld enligt låneavtalet eller inte utifrån ens privatekonomi. 

Vad påverkas egentligen betalningsförmågan av? I den här artikeln går vi igenom betalningsförmåga och hur den kan påverka ens möjligheter att beviljas ett lån. 

Vad påverkar betalningsförmågan?

När en långivare utvärderar en privatpersons betalningsförmåga tittar den på en rad kriterier. Kriterierna utgör en grund för huruvida personen kan betala tillbaka lånet enligt avtal – och även ha tillräckligt mycket pengar över för övriga utgifter. Man tittar i huvudsak på framtida beräknade inkomster – alltså hur mycket pengar man förväntas tjäna under lånets löptid. 

Om man har god betalningsförmåga innebär det alltså att man kan göra månadsvisa betalningar till långivaren enligt avtal under hela lånets löptid. Det ska även finnas marginal i ekonomin för oförutsedda utgifter och eventuella händelser som kan försämra möjligheten att betala tillbaka på lånet. Det ska alltså finnas marginal för ränteförändringar och att någon i hushållet blir sjuk under en längre period eller förlorar jobbet. 

Svag betalningsförmåga innebär att denna typ av marginaler inte finns i ekonomin. Om någon i hushållet till exempel skulle bli sjukskriven under längre tid skulle det innebära att lånet inte kan avbetalas enligt lånevillkoren. 

Kreditupplysning och KALP

För att få tillgång till alla uppgifter som ligger till grund för att utvärdera betalningsförmågan tar långivaren en kreditupplysning och gör en KALP, kvar att leva på-kalkyl.

Kreditupplysning

När man ansöker om ett lån utvärderar alltid långivaren den eventuella låntagarens betalningsförmåga. En grund för denna utvärdering är kreditupplysningen.

Kreditupplysningen innehåller: 

KALP

Utöver kreditupplysningen gör långivaren en så kallad KALP, en beräkning av hur mycket pengar den eventuella låntagaren behöver för att täcka övriga vardagskostnader. Schablonbelopp från Konsumentverket används för att göra dessa uträkningar. Man tar bland annat hänsyn till antal personer i hushållet och hur man bor. 

Utgifter som ingår i en KALP:

Om man har en årsinkomst på under 120 000 kronor beviljas man vanligtvis inte lån eftersom dessa inkomster inte beräknas täcka grundläggande behov plus låneåterbetalningar. 

Sparkapital syns inte i kreditupplysningen

Grunden för ens betalningsförmåga utgörs alltså främst ens inkomst. Om man har en liten inkomst, eller ingen alls, men ett stort sprarkapital kan man alltså få problem när man ansöker om lån. Detta kapital syns nämligen inte i en kreditupplysning. 

Det finns möjlighet att söka om lån ändå, men då behöver man kontakta långivaren för en personlig utvärdering.